Förstasida Böcker Författare Butik Kontakt
Dagny Juel Przybyszewska

Bibliografi: Dagny Juel Przybyszewska

Av Dagny Juel Przybyszewska

Dagny Juel Przybyszewska, »Den sterkere«, i Samtiden 7 (1896), s. 449–459.
»Kittelsen. Eine Studie«, Frankfurter Zeitung und Handelsblatt 14.8.1897.
Dagny Przybyszewska, »Hřích«, i Moderní Revue IX (1899), s. 129–138.
Tjeckisk översättning av Synden. Översättare: Hugo Kosterka.
Dagny Przybyszewska, Hřích. Drama (Praha 1899).
Anonym tjeckisk översättning av Synden.
Dagny Przybyszewska, »Singt’ mir das Lied vom Leben und vom Tode«, »Oh, la tristesse de tout cela, mon âme!...« och »In questa tomba oscura«, i Życie nr 2 1899, s. 23–28.
Polska översättningar. I innehållsregistret kallas de »Poezye prozą«. Översättare: Stanisław Przybyszewski.
Dagny Przybyszewska, »Kiedy słoríce zachodzi«, i Życie nr 17–18 1899, s. 334–336.
Polsk översättning av Når solen går ned. Översättare: Stanisław Przybyszewski.
Dagny Przybyszewska, »Grzech«, i Życie nr 21–22 1899, s. 388–394.
Polsk översättning av Synden. Översättare: Stanisław Przybyszewski.
Dagny Przybyszewska, »O zmierzchu«, i Życie nr 1 1900, s. 13–14.
Polsk översättning av »I tusmørket«. Översättare: Stanisław Przybyszewski.
Dagny Przybyszewska, »Sing mir das Lied«, i Samtiden 11 (1900), s. 289–298.
Dagny Przybyszewska, Kiedy słoríce zazhodzi (1902).
Polska översättningar av Når solen går ned, Synden och Sing mir das Lied. Översättare: Stanisław Przybyszewski.
Dagny Przybyszewska, Krucze gniazdo. Dramat w 3 aktach (Warszawa 1902).
Polsk översättning av Ravnegård.
Dagny Juel Przybyszewska, »Sing mir das Lied vom Leben und vom Tode«, i Sonja Hagemann, »Dagny Juel Przybyszewska. Genienes inspiratrise«, Samtiden nr 10 (1963), s. 666–668.
Dagny Przybyszewska, Ravneredet (början av 1970-talet). Outgiven.
Norsk översättning av den polska översättningen av Ravnegård, gjord innan den norska originaltexten var känd. Översättare: Ole Michael Selberg.
Dagny Juel Przybyszewska, »Digte«, ingår i Martin Nag, »Dagny Juel — norsk lyrikks Camilla Collett?«, i Samtiden nr 8, årg. 84 (1975), s. 512–524.
»Rediviva«, i Arbeiderbladet, 22/1 1977 [Norge].
[två dikter], i Kultura, 13/2 1977 [Polen].
Två dikter i polsk översättning.
Dagny Juell, Synden og to andre skuespill ([Oslo] 1978).
Innehåller Ravnegård, Synden och Når solen går ned. Med en inledning av Ole Michael Selberg.
Dagny Juel-Przybyszewska, »Rediviva« och »Digte«, ingår i Martin Nag, Kongsvinger-kvinne og verdensborger. Dagny Juel som dikter og kulturarbeider (Kongsvinger 1987).
The poems of Dagny Juel Przybyszewska (Philadelphia 1988).
Engelska översättningar av Juels dikter. Översättning och inledning av Hanne Bramness.
Dagny Juel Przybyszewska, »På et fjernt og solbeskinnet sted«, Mary Kay Norseng, Dagny. Dagny Juel Przybyszewska, the woman and the myth (1991).
Dagny Juel Przybyszewska, »På et fjernt og solbeskinnet sted«, Mary Kay Norseng, Dagny Juel. Kvinnen og myten (1992), s. 113.
Dagny Juel, Samlede tekster (Kongsvinger 1996).
Utgiven av Kari Sommerseth Jacobsen, Roar Lishaugen och Terje Tønnessen.
Dagny Juel, »Kittelsen. En studie (1897)«, samt »Kittelsen. Eine Studie (1897)«, Knut Ljøgodt (red.), Theodor Kittelsen : fra Lofoten til eventyrland (Tromsø 2004), s. 38–43, 86–90.
Dagny Juel Przybyszewska, Hesperos Volym 7 (2011).
Innehåller svenska översättningar av »Rediviva«, »Den sterkere«, »Ravnegård«, »Synden«, »Når solen går ned« och »Sing mir das Lied«.

Översättningar av Dagny Juel Przybyszewska

Karl A. Tavaststjerna, I forbund med døden. Novelle (1894).
Dansk/norsk översättning från svenska originalet (I förbund med döden). »autoriseret oversættelse af Dagny Przybyszewska«.
Sigbjørn Obstfelder, »Liv«, i Pan Heft III (September, October, November) 1895, s. 155–163.
Tysk översättning från norska originalet. »Uebertragen von Dagny Przybyszewska«.
Stanisław Przybyszewski, Underveis. Roman (Christiania 1895).
Översättare: Dagny Juel Przybyszewska.

Om Dagny Juel Przybyszewska

F. O. Juell, Stamtavle over familien Juell (Moss 1879).
Holger Drachmann, »Berliner-Brev«, i Verdens Gang nr 121, 29.5.1894 [Norge].
[Om en uppläsning av Synden på tjeckiska], i Moderní Revue oktober 1898.
Kj., »Dagny Przybyszewska: Hřích«, i Rozhledy 8 (1899), s. 675.
Recension av den tjeckiska utgåvan av Synden.
Wincenty Brzozowski, »A mme Dagny Przybyszewska«, Życie, nr 1 1900, s. 11.
En dikt.
Józef Jarosz Rychter, Przybyszewscy (Kraków [1900/1901]).
»Ein Liebesdrama in Kaukasus«, i Neue Freie Presse, 11/6 1901 [Wien].
»Das Liebesdrama in Kaukasus«, i Neue Freie Presse, 13/6 1901 [Wien].
»W.«, »Das schwarze Ferkel«, Neues Wiener Tagblatt, nr 162, 15.6.1901 [Wien].
Artikeln refererades på svenska i Arbetet 19/6 och Svenska Dagbladet 21/6.
»Hustrun till polske författaren Przybyszewski«, i Aftonbladet 15.6.1901.
»Ett kärleksdrama i Kaukasus«, i Dagens Nyheter 16.6.1901.
Efter Neue Freie Presse 13/6.
»Das Schwarze Ferkel«, Berliner Tageblatt 17.6.1901 [Berlin].
Efter Neues Wiener Tagblatt 15/6.
»Från “Svarta grisen“«, i Arbetet, 19.6.1901.
Efter Neues Wiener Tagblatt 15/6. Ibland utpekas Bengt Lidforss som författare till denna artikel, vilket verkar bygga på felaktiga antaganden av Erik Vedelfelt i dennes Den unge Bengt Lidforss (1962). Se Torben Reckes artiklar från 2006 och 2007.
Dagbladet 20.6.1901 [Kristiania].
Efter Neues Wiener Tagblatt 15/6.
»[...]«, i Dannebrog ?/6 1901.
Efter Neues Wiener Tagblatt 15/6.
»›Svarta grisen› och dess litterära publik», i Svenska Dagbladet 21.6.1901.
Efter Neues Wiener Tagblatt 15/6.
»[Po gorodu]«, [Tiflisskii listok], no. 119 1901.
»[Po gorodu]«, [Tiflisskii listok], no. 120 1901.
Edvard Munch, »Edvard Munch fortæller om Fru Przybyzewski. ’Fra den sorte Gris’«, i Kristiania Dagsavis 25.6.1901 [Kristiania].
[dödsannons], i Morgenbladet 26.6.1901 [Norge].
Texten lyder:

Min elskede hustru
Dagny
født Juel
døde ved en ulykkeshændelse den
5te juni.
Paa børns, mors, søskendes og
egne vegne.
Warschau 21—6—1901.
Staneslaw Grzymala-Przybyszewski

Gina Krog, »Hos Gina Krog: Frøkenen udtaler sig om Situationen«, Kristiania Dagsavis, 27.6.1901.
A. Tezi [P. I. Rotenshtern], »[Tragediia svobodnoi liubvi: (Pis'mo iz Veny)]«, [Novosti dnia], no. 6465 1901.
Även tryckt i [Tiflisskii listok], no. 142 1901.
Gabriela Zapolska, i Ilustracja Polska 1902[?].
Recension av uppsättningen av den polska översättningen av Ravnegård i Kraków 1902.
Stanisław Przybyszewski, »Dagny, Strindberg und ich«, i Die Aktion 15 (1913).
Amalie Posse, i Kring kunskapens träd (Stockholm 1946), s. 415ff.
Adolf Paul, Strindberg. Minnen och brev (1915).
Heinrich Stümcke, »Strindberg und die Frauen«, Zeitschrift für Sexualwissenschaft, Bd 5, Heft 12, März 1919, s. 367ff.
Heinrich Stümcke, »Über Strindberg und die Frauen«, Die Umschau 1919, s. 436ff.
Julius Meier-Graefe, »Munch«, Frankfurter Zeitung, nr 245, 2.3.1927.
Julius Meier-Graefe, »Geschichten neben der Kunst: Ducha«, Berliner Tageblatt 7.3.1930.
Adolf Paul, Min Strindbergsbok (1930).
Är en omarbetad upplaga av författarens Strindberg. Minnen och brev (1915).
Julius Meier-Graefe, Geschichten neben der Kunst (1933), s. 146–156.
Frida Strindberg, Strindberg och hans andra Hustru (Stockholm 1933).
Pola Gauguin, Edvard Munch (Oslo 1933).
Julius Meier-Graefe, »Ducha«, Geschichten neben der Kunst (Berlin 1933), s. 146–155.
Ida Dehmel, »Moje wspomnienia o Przybyszewskim«, Wiadomości Literackie nr 38 1934.
Stanislaw Sawicki, »Stanislaw Przybyszewski und Norwegen«, Edda, årg. 21, bind XXXIV, hf. 1 (1934), s. 1–19.
F. O. Juell, Stamtavle over familien Juell (Moss 1939).
Fredrik Böök, Rannsakan (1953), s. 126–128.
Julius Meier-Graefe, »Munch«, Grundstoff der Bilder : ausgewählte Schriften (München 1959), s. 177–183.
Nils Beyer, »Strindberg och Bengt Lidforss«, Bonniers Litterära Magasin, nr 10, 1962, s. 796–805.
Göran Söderström, »Bakgrunden«, Brott och brott av August Strindberg (Stockholm 1973), s. 2–4.
Christian Gierløff, »Dagny Juel — en kvinne i Munchs maleri«, i Arbeiderbladet 10.3.1956 [Norge].
Omtryckt i Westrups Jag har varit i arkadien (1975), s. 199–203.
Jan Olof Olsson [»Jolo«], »Bengt Lidforss ungdom i undergångens tecken«, Dagens Nyheter 13.12.1962.
Om Erik Vedelfelts Den unge Bengt Lidforss.
Jan Olof Olsson [»Jolo«], »Strindbergs hat förföljer alltjämt norsk ”Aspasia”«, Dagens Nyheter 13.12.1962.
Erik Vedelfelt, Den unge Bengt Lidforss (1962).
Sonja Hagemann, »Femme-fatale«, Dagbladet 31.12.1962.
Sonja Hagemann, »Brev som sannhets bevis«, Dagbladet, 5.2.1963.
Sonja Hagemann, »Dagny Juel Przybyszewska. Genienes inspiratrise«, i Samtiden nr 10, årg. 72 (1963), s. 655–668.
Martin Nag, »Er Dagny Juel Irenes modell?«, i Verdens Gang, 16.7.1970.
Göran Söderström, Strindberg och bildkonsten (1972).
Se registret i slutet av boken.
Martin Nag, »Dagny Juell — en pionér«, i Arbeiderbladet 11.7.1972 [Norge].
Ewa K. Kossak, Dagny Przybyszewska. Zbłąkana gwiazda (1973).
Ny utgåva 1975. Utgiven i förkortad version på svenska under titeln Irrande stjärna. Berättelsen om den legendariska Dagny Juel (1978).
Ole Michael Selberg, »En kvinne i Munchs liv«, Arbeiderbladet, 5.3.1974.
Ole Michael Selberg, »Munch-filmen og Dagny Juel«, Arbeiderbladet, 21.11.1974.
Bjørg Larsen, »Dagny Juel var ikke bare et kjønnsobjekt«, Arbeiderbladet, 6.12.1974.
Martin Nag, »Dagny Juell Przybyszewska: En ny-feminist?«, i Sirene nr 6 (1974), s. 28–31.
Zenon Przybyszewski Westrup, Jag har varit i arkadien (1975).
Memoarer av Juels son.
Martin Nag, »Dagny Juel — portrett av en pionér«, i Arbeiderbladet 12.2.1975 [Norge].
Martin Nag, »Dagny Juels dramaer«, i Arbeiderbladet, 3.4.1975 [Norge].
Martin Nag, »Dagny Juel — En norsk tragedie«, i Dagbladet, 4.8.1975.
Martin Nag, »Dagny Juell og Gina Krog«, i Morgenbladet 2.9.1975 [Norge].
Martin Nag, »Dagny Juel — norsk lyrikks Camilla Collett?«, i Samtiden nr 8, årg. 84 (1975), s. 512–524.
Martin Nag, »Dagny Juel — en norsk Tsjekhov?«, i Samtiden nr 1, årg. 85 (1976), s. 57–64.
Martin Nag, »Dagny Juel — En kommentar«, i Aftenposten, 29.6.1976.
Martin Nag, »Dagny Juell og Håkon Sandøy«, i Morgenbladet 2.7.1976 [Norge].
Martin Nag, »Om Dagny Juel og Edvard Munch«, i Arbeiderbladet 12.7.1976 [Norge].
Astrid Gunnestad, »Lise Fjeldstad som og om Dagny Juel«, Norsk ukeblad, 14.9.1976.
Erik Moen, »Dagny Juell Przybyszewska«, Solør-Odal, nr. 3, 4 (1976), s. 183–189.
Knut Heber, »Dagny Juel. Utløseren av Edvard Munchs kunst i kampårene 1890-1908«, i Kunst og kultur nr 1, årgång 60 (1977), s. 1–18.
Юрий Нагибин [Juri Nagibin], »Трое и одна и еще один«, i Дружба народов nr 7 1977.
Tysk översättning: »Drei und eine und noch einer«, i Künstlernovellen (1986), 211–250. Ett skönlitterärt verk.
Haakon Sandøy (regissör) & Aleksander Scibor-Rylski, Dagny (1977).
Film.
Juel Stubberud [»J.S.«], Dagny Juell (1977).
Tryckt med anledning av filmen Dagny.
»Av og om Dagny Juell«, Østlendingen 2.4.1977.
Ingrid Hansson, »Dagny Juel : en av Nordens märkligsta kvinnor i ny belysning«, Allers, nr. 20, 1977, s. 12–14, 73–74.
Ewa K. Kossak, Irrande stjärna. Berättelsen om den legendariska Dagny Juel (1978).
En förkortad översättning av författarens Dagny Przybyszewska. Zbłąkana gwiazda (1973).
Jadwiga P. Westrup, »Dagny Juel: Femme fatale eller en kvinna före sin tid«, i Röster i Radio TV, juli 1978.
Arne Brenna, »Edvard Munch og Dagny Juell«, i Samtiden årg. 87 (1978), s. 51–64.
Martin Nag, »Konfrontasjoner. Forholdet mellom Edvard Munch, Gustav Vigeland, Stanislaw Przybyszewski og Dagny Juel-Przybyzewska«, i Nordisk Tidskrift, 54 (1978), s. 9–22.
Martin Nag, »Dagny Juels skuespill«, i Friheten, 28.11.1978 [Norge].
Ole Michael Selberg, »Dagny Juel — kvinnen og verket«, inledning i Juels Synden og to andre skuespill (1978), s. 5–30.
Krystyna Kolińska, Stachu, jego kobiety i jego dzieci (Kraków 1978).
Ny upplaga Warszawa 1994.
F. O. Juell, Stamtavle over familien Juell (Oslo 1978).
Faksimilutgåva av utgåvan från 1879.
Maria Szczepańska Kuncewiczowa, Fantasia alla polacca (Warsaw 1979)
Olof Lagercrantz, August Strindberg (1979).
Se personregistret i slutet av boken.
Mie Berg, »Mytene om Dagny Juell«, i Dagbladet 10.4.1979 [Norge].
Odveig Karin Bakke, Dagny Juel. En feminist i bohemmiljø (Oslo 1979) [diss.].
Reidar Dittman, Eros and Psyche: Strindberg and Munch in the 1890s (1982).
Inger Merete Beck & Frans Grandjean, Hvad Satan er det I nøler efter? En analyse av den norske bohémlitteratur i perioden 1880–1900 (Aarhus 1982) [diss.].
P. O. Enquist, Strindberg: Ett liv (1984).
Jadwiga Kosicka & Daniel Gerould, A life of solitude : Stanislawa Przybyszewska : a biographical study with selected letters (London, c. 1986).
»Dagny Juel-ukens program«, Kongsvinger. Kongsvinger Museum. Årsmelding (1987), s. 8–15.
Martin Nag, Kongsvinger-kvinne og verdensborger. Dagny Juel som dikter og kulturarbeider (Kongsvinger 1987).
Lotte Möller, »”En ängel med cigarrett i munnen”«, i Vi nr 36 årgång 74 (1987), s. 8–12.
Eva Maagerø, »Dagny Juel — die schreibende Muse«, i Schreiben årg. 10 (1987), s. 112–117.
Wieńczysław A. Niemirowski, »Stanisław Przybyszewski in Berlin«, i Literarisches Leben in Berlin 1871–1933 Band 1 (Berlin 1987), s. 254–297.
Kari Sommerseth Jacobsen, »Maleren Gerhard Munthe i Øvrebyen : juni 1894«, Solør-Odal : tidsskrift for lokalhistorie og kultur nr. 2 (1988), s. 145–152.
Erik Moen, »Sladder : nederlag — sjalusi — hat — hevn : Kongsvinger-folk sto i sentrum for kulturdebatten«, Solør-Odal : tidsskrift for lokalhistorie og kultur, h. 6, nr. 2, 10 (1988), s. 173–179.
Mary Kay Norseng, »Killing the Angel in the Plays of Dagny Juel Przybyszewska«, i The Modern Breakthrough in Scandinavian Literature 1870–1905 (1988), s. 165–172.
S. Gimnes, »Lengsler og stengsler i lyrikken«, i Norsk kvinnelitteraturhistorie, bind 1 (1988), s. 137–145.
Mary Kay Norseng, »Eros og ære«, i Norsk kvinnelitteraturhistorie, bind 1 (1988), s. 235–243.
Kirk Varnedoe (red.), Northern Light: Nordic Art at the Turn of the Century (1988).
Anne Berit Klungsøyr, »Dagny Juel den dristige. Nordisk bohemkvinne på ‹Den sorte gris›«, i Samtiden nr 2, årg. 98 (Oslo 1989), s. 66–75.
Mary Kay Norseng, Dagny. Dagny Juel Przybyszewska, the woman and the myth (1991).
Utgiven på norska under titeln Dagny Juel. Kvinnen og myten (1992).
Mary Kay Norseng, Dagny Juel. Kvinnen og myten (1992).
Norsk översättning av författarens Dagny. Dagny Juel Przybyszewska, the woman and the myth (1991).
Per Thomas Andersen, »Dagny Juel Przybyszewska — kvinnen og myten«, i Edda, nr 2 årg. 92 (1992), s. 283–286.
Om Mary Kay Norsengs Dagny (1991).
Ulf Wittrock, [Mary Kay Norseng, Dagny Juel. Kvinnen og myten], Samlaren årg. 113 (1992), s. 176–177.
Recension av Norsengs Dagny Juel. Kvinnen og myten (1992).
Mary Kay Norseng, »Przybyszewska’s Poetry in the Bright Light of Södergran’s«, i Studies in German and Scandinavian literature after 1500 (Columbia 1993), s. 224–238.
Mary Kay Norseng, »Rediviva. The Female Hero, Dagny Juel Przybyszewska«, i Faith Ingwersen & Harald Naess (eds.) The Heroine in Norwegian Literature (1994), s. 17–39.
Alfred Wysocki, »I sekelslutets Berlin«, i Artes nr 1 1994, s. 23–38.
Thaddeus Wittlin, Eine Klage für Dagny Juel-Przybyszewska : Biographie der Dagny Juel-Przybyszewska (Paderborn 1995).
Jan Brodal, »Stanisław Przybyszewski and Dagny Juel — a literary partnership«, i Piotr Paszkiewicz (red.) Totenmesse. Modernism in the culture of Northern and Central Europe (Warsaw 1996), s. 187–200.
Anne Birgitte Rønning, »Bohemen som kvinna. Om Dagny Juel Przybyszewska och Anna Munch« i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 3 (1996), s. 60–63.
Terje Tønnessen, Fanget av den androgyne moderniteten. Et forsøk på å åpne lesninger av Dagny Juels forfatter-skap ([Kongsvinger] 1996).
Roar Lishaugen, »I Dagny Juels fotspor«, i Solør-Odal nr 2, 28 (1996), s. 17–26.
Martin Nag, »Munchs "Dagny Juel Przybyszewska", - fra foto til mesterverk anno 1893!«, Friheten 12.6.1996.
Martin Nag, »Dagny Juel. Skjebne som et Ibsen-drama«, i Bokvennen nr. 1 1997, s. 22–27.
Rita Wilhelmsen, »Dagny Juel : hore og madonna«, Det Nye, nr. 11 (1997), s. 160–163.
Marion Berntzen Koksvik, Elegi for Dagny Juel (1997).
Ett skönlitterärt verk.
Roar Lishaugen, En kort presentasjon av Dagny Juels liv og verk ([Kongsvinger] [u.å.]).
I. M. Lunde, »Dagny. Modernismens første dame«, i Norsk dramatisk årbok 1999, s. 74–79.
Roar Lishaugen, Dagny Juel. Den moderne damen (Kongsvinger 2001).
Dagny Juel-seminar : et hundreårsminne (Kongsvinger 2001).
Guri Kulås, »Bohemdronninga frå Kongsvinger«, Klassekampen, 2.2.2001.
Roar Lishaugen, Dagny Juel. Tro, håp og undergang (Oslo 2002).
Jan Brodal, »Floral Motifs in Garšin and Dagny Juel: A Literary Parallel«, i Poljarnyj Vestnik 5 (2002), s. 102–118.
Elin Tinholt, Duchas dans. Hørespill (2002).
Ett skönlitterärt verk.
Maria Sleszynska & Håkan Pieniowski (regi), Förtrollerskan : Dagny Juel Przybyszewska (2003).
En film.
Jan Brodal, »Miłość i śmierć — kilka uwag o twórczości literackiej Dagny Juel-Przybyszewskiej«, Wojciech Kaczmarek et al. (red.), Dramat obcy w Polsce w XIX i XX wieku (Lublin 2004), s. 125–130.
Martin Nag, »Dagny Juel Przybyszewska. En nyfeminist?«, i Menneskeåndens revoltering (2005).
Thor Martinsen, »Da doktor Juell skrev brev til Edvard Munch«, Solør-Odal : Tidsskrift for Lokalhistorie og Kultur, nr. 4 (2005), s. 34–36.
Aleksandra Sawicka, Dagny Juel Przybyszewska. Fakty i legendy (Gdańsk 2006).
Kristin Valla, Skuddene i Tbilisi. I fotsporene til bohemen Dagny Juel (Oslo 2006).
Rannveig Korneliussen, »En bohems begjær«, Dagbladet Magasinet, 23.9.2006, s. 36–39.
Grażyna Barbara Szewczyk, »Grenzerfahrungen einer künstlerischen Existenz. Ein Porträt von Dagny Juel-Przybyszewska«, i Mirosława Czarnecka & Christa Ebert (utg.), Kulturelle Identitäten im Wandel (Berlin 2006), s. 119–130.
Torben Recke, »Die Tragödie in Tiflis. Eine editionsphilologische Analyse der Berichte vom tragischen Ende der Dagny Juel Przybyszewska«, Orbis Linguarum, vol 30 (2006), s. 95–118.
Hanna Ratuszna, »Dagny Juel – „wśród swoich i obcych”«, Przegląd Humanistyczny, nr 5 2007, s. 94–98. Recension av Aleksandra Sawickas Dagny Juel Przybyszewska. Fakty i legendy.
Torben Recke, »Näheres über die Tragödie in Tiflis. Eine Ergänzung zu der editionsphilologischen Analyse der Berichte vom tragischen Ende der Dagny Juel Przybyszewska.«, Edward Białek & Eugeniusz Tomiczek (red.), Orbis Linguarum, vol 31 (Wrocław 2007), s. 283–289.
Andrzej Nils Uggla, »Dagny Juel, Stanisław Przybyszewski och August Strindberg«, Barbara Törnquist-Plewa (red.), Skandinavien och Polen. Möten, relationer och ömsesidig påverkan (Lund 2007), s. 253–264.
Marek Fiałek, Die Berliner Künstlerbohème aus dem „Schwarzen Ferkel“ (2007).
Ingeranna Krohn-Nydal (regi & manus), Død madonna. Dagny Juel Przybyszewska (2007).
En film.
Daniela Büchten (red.), ”Jeg har en koffert i Berlin” : nordmenn i Berlin rundt 1900 og 2000 (Oslo 2007).
Eivor Martinius, Lite djävul, lite ängel : Strindberg och hans kvinnor (Stockholm 2007).
Kurt Bäckström, »Dagny Juel — Strindbergs Aspasia«, i Tidningen Kulturen februari 2009.
Peggi Lu, »Rokovoj bystrel«, Karavan, August 2009, s. 134–147.
Anne Berit Klungsøyr, »”Spil os en Chopin!”«, Klassisk, årg. 12, nr. 1 (2010), s. 34–35.
Roar Lishaugen & Lisbeth Andreassen Chumak, Dagny Juel, ([Kongsvinger] 2011).
Linn Carina Hovelsaas Nerli, Gotisk modernisme og kvinnelig subjektivitet i Dagny Juel Przybyszewskas forfatterskap, (Oslo 2011) [diss.].
Martin Nag, »Dagny Juel. Skjebne som et Ibsen-drama«, Midt i Universet! Myter for vår tid (Stavanger 2012), s. 346–354.