Sigbjørn Obstfelder

Bibliografi: Sigbjørn Obstfelder

Av Sigbjørn Obstfelder i svensk översättning

»Amerikansk julafton«, i Dagens Nyheter 24/12 1894.

»Första vårdagen i Paris«, i Svenska Dagbladet 18/2 1899.

»Liv«, i Ord och bild, nionde årgången (1900), s. 609–615.

Korset (1948).

Översättning av Tore Borglund.

Dikterna »Kan spegeln tala?« och »Rosen«, i Söndagsnisse-Strix, nr 1/2 årgång 90 (1951).

I svensk tolkning av Johannes Edfelt.

Diverse småstycken, i Lyrikvännen, nr 2 årgång 22 (1975).

Översättning av Reidar Ekner.

Här är så underligt (1975).

Valda dikter i svensk tolkning av Reidar Ekner.

Korset (1984).

Översättning av Christer Eriksson.

»Liv«, »Slätten« och »Esther«, i Hesperos Volym 2 (2011).

»De röda dropparna«, »Esther« och »Om våren«, i Hesperos Volym 4 (2011).

Av Sigbjørn Obstfelder i översättning till andra språk än svenska

»Liv«, i Pan 1895.

Tysk översättning av Liv. Översättare: Dagny Juel Przybyszewska.

»Das Kreuz«, i Die Zeit, juni–31 juli 1897.

Tysk översättning av Korset. Översättare: Tyra Bentsen.

»Die Ebene«, Neue deutsche Rundschau, Jahrg. 8, 1897, s. 1058–1066.

Tysk översättning av Sletten. Översättare: Tyra Bentsen. »Aus dem Norwegischen des Sigbjorn Obstfelder übersetzt von Tyra Bentsen.«

»Herbst«, i Wiener Rundschau, 15/10 1897, s. 865–867.

Tysk översättning av »Høst«. Översättare: Tyra Bentsen.

Novellen (Berlin 1900).

Tyska översättningar av Korset (»Das Kreuz«), Liv och Sletten (»Die Ebene«), Översättare: Tyra Bentsen.

Das Tagebuch eines Priesters (Wien 1901).

Tysk översättning av En præsts dagbog. Översättare: Luise Wolf. »Vom Verfasser einzig autorisierte Übersetzung aus dem Norwegischen von Luise Wolf«.

Pilgerfahrten. Aus dem Nachlaß des Dichters (Stuttgart 1905).

Tyska översättningar av delar ur Efterladte arbeider. Översättare: Luise Wolf. »Deutsch von Luise Wolf«.

Sigbjörn Obstfelder, Das Kreuz (Leipzig 1909).

Tysk översättning av Korset.

[Sigbern Obstfelder], Крест / [Krest] (Moskva 1909).

Rysk översättning av Korset. Översättare: Ja. Segal. »Perevod s norvezskago Ja. Segal«.

Крест / [Krest : istorija odnoj ljubvi] (Moskva [1910?])

Rysk översättning av Korset. Översättare: V. Spasskoj. »so stat'ej G. Brandesa ; perevod s norvezskago V. Spasskoj«.

Sigbjörn Obstfelder, »Rovina«, i Příběh o sličné myslivcové (Praha 1911).

Tjeckisk översättning av Slätten.

Sigbjörn Obstfelder, Gedichte (Berlin 1913).

Tysk översättning av ett urval av dikter. Översättare: Heinrich Goebel. »Übersetzung aus dem Norwegischen von Heinrich Goebel«.

Sigbjörn Obstfelder, Gedichte / Dramolets ([1914?] Berlin).

Tysk översättning av ett urval av dikter samt skådespelen Esther, Om våren (»Im Frühling«) och Den siste konge (»Der letzte König«). Översättare: Heinrich Goebel och Luise Wolf. »Übersetzung aus dem Norwegischen der Gedichte von Heinrich Goebel, der Dramen von Luise Wolf«.

Sigbjörn Obstfelder, Novellen und Skizzen (Berlin 1915).

Tysk översättning. Översättare: Heinrich Goebel. »Einzig berecht. Übertr. von Heinrich Goebel«.

Sigbjörn Obstfelder, Tagebuch eines Pfarrers (Berlin 1916).

Tysk översättning av En præsts dagbog. Översättare: Luise Wolf. »einzig berechtigte Übertragung von Luise Wolf«.

Kříž (Praha 1918).

Tjeckisk översättning av Korset. Översättare: Hugo Kosterka. »překlad Hugo Kosterka«.

Kříž : historie lásky (Praha 1919).

Tjeckiska översättningar av Korset, Liv och andra stycken.

Sigbjörn Obstfelder, Krst : povijest jedne ljubavi (Zagreb 1919).

Kroatiska[?] översättningar av Korset, Liv och andra prosastycken. Översättare: Miloje Fruškogorac.

Poems from the Norwegian of Sigbjörn Obstfelder (Oxford 1920).

Engelsk översättning av ett urval dikter. Översättare: Paul Selver. »Translated by Paul Selver«.

Sigbjörn Obstfelder, Het kruis (Haarlem 1922).

Nederländsk översättning av Korset. Översättare: Jan de Vries. »uit het noorsch vertaald en ingeleid door dr. Jan de Vries«.

Sigbjørn Obstfelder, De roode druppels (Haarlem 1922).

Nederländsk översättning av De røde dråber. Översättare: Jan de Vries. »uit het noorsch vertaald en ingeleid door dr. Jan de Vries«.

Sigbjörn Obstfelder, Das Kreuz u. a. Novellen (Leipzig 1924).

Tyska översättningar av Korset (»Das Kreuz«) och andra stycken. Översättare: Heinrich Goebel. »Berecht. Übertr. von Heinrich Goebel«.

Teatru (Bucureşti 1927).

Rumänska översättningar av De røde dråber (»Picăturile roşii«), Esther (»Estera«) och Om våren (»Primăvară«). Översättare: Marcel Romanescu. »din norvegiana cu un studiu introduktiv de Marcel Romanescu«.

Sigbjørn Obstfelder, Krossinn : ástasaga (Reykjavík 1927)

Isländsk översättning av Korset.

Sigbjörn Obstfelder, Het kruis (Amsterdam [ca. 1933]).

Nederländsk översättning av Korset. Översättare Jan de Vries. »uit het Noorsch vert. en ingel. door Jan de Vries«.

Sigbjørn Obstfelder, Poèsies complètes, poèmes en prose, nouvelles ([Paris] 1974).

Franska översättningar. Översättare: Régis Boyer. »traduits du norvégien et présentés par Régis Boyer«.

A Priest’s Diary (1987).

Engelsk översättning av En præsts dagbog. Översättare: James McFarlane.

Sigbjørn Obstfelder, Ringsum Millionen Sterne : ausgewählte Werke in einem Band (Rostock 1991).

Tyska översättningar. Översättare: Ursula Gunsilius.

Sigbjörn Obstfelder, Tak toto je domov ľudí (Bratislava 1998).

Slovakiska översättningar. Översättare: Ivan Čičmanec. »vybral a z nórčiny preložil Ivan Čičmanek«.

Sigbjørn Obstfelder, Ringsum millionen Sterne : poetische Meisterwerke (Vechta 2000).

Tyska översättningar. Översättare: Ursula Gunsilius. »herausgegeben und aus dem Norwegischen übertragen von Ursula Gunsilius«.

Av Sigbjørn Obstfelder på norska publicerat i Sverige

Dikten »Kan speilet tale?«, i Studiekamraten, häfte 17–18 1941 (23 årgången), s. 255.

Dikten »Julaften«, i All världens berättare, julnummer 1948, s. 24.

»Två efterlämnade prosastycken«, i Ord och bild, sextiofjärde årgången (1955), s. 433–435.

Innehåller texterna »Og jeg så fra det dunkle« och »Mose stift«.

Lars Gustafsson (utg.), Nittitalsförfattare (1971).

Antologi som innehåller några texter av Obstfelder.

Om Sigbjørn Obstfelder på svenska eller med annan svensk anknytning

Gunnar Heiberg, »Obstfelder«, i Ord och bild, nionde årgången (1900), s. 636–640.

Översättning från norskan.

Qvidam Qvidamsson, [dikt], Majgrefven (1902).

Gustaf Uddgren, »Sigbjörn Obstfelder«, i Varia, nr 5 årgång VII (1904), s. 289–295.

Emil Hasselblatt, i Euterpe, nr 23–24 1904.

Omtryckt i Hasselblatts Dikt och diktare (1918), s. 41–59.

Vilhelm Ekelund, »Förkunnare av själen«, i Fram, 1908.

Omtryckt i Antikt ideal (1909), som en del i »Aforismer till lyrikens själslif«.

Tor Hedberg, »Sigbjörn Obstfelder«, i Ett decennium (1912).

Gustav Uddgren, »Obstfelder-erindringer«, tre artiklar i Ukens revy från och med 2 juli 1915, s. 425–427, 446–447, 475–476.

Hjalmar Söderberg, »Ett par skuggminnen«, i En bok om Ellen Key (1919).

Omtryckt i Söderbergs Samlade verk 9 (1943), s. 157–160.

Ragnar Jändel, »Sigbjörn Obstfelder«, i Vägledare (1921), s. 61–76.

Christian Claussen, »Eiendomligheter i Obstfelders digtning«, i Nordisk Tidskrift (1921), s. 514–527. På norska.

Tage Aurell, »Om Sigbjørn Obstfelder. En studie« i Ord och bild, trettioförsta årgången (1922), s. 217–226.

Ragnar Rudolf Eklund, »En präst om en präst«, i Ultra, nr 5 (1922).

Omtryckt (i förkortad form) i Grått och gyllne (1926).

Carl August Bolander, »En gammal expressionist«, i Ismer och dikt (1928).

Arnold Norlind, »Sigbjörn Obstfelder«, i Skapande Liv (1929), s. 82–95.

Kaj Lindgren, »Sigbjørn Obstfelder. En världsfrämling sedd genom några av sina dikter«, i Finsk tidskrift nr 121 (1936), s. 341–.

Sven Moren, »Sigbjørn Obstfelder. Nokre minne frå personleg venskap og samver«, i Ord och bild, fyrtiofemte årgången (1936), s. 480–483.

På norska.

Nils Brantzeg, »Diktaren och hans läsare. Sigbjörn Obstfelder: Navnlös«, i Samtid och framtid, nr 1 1945 (2:a årgången), s. 30–31.

På norska.

Reidar Ekner, »Sigbjörn Obstfelder. Hans formproblem och formen i hans dikt«, i Nordisk Tidskrift, häfte 1–2 årgång 28 (1952), s. 436–442.

Reidar Ekner, »Sigbjørn Obstfelder«, i Ord och bild, sextiofjärde årgången (1955), s. 436–442.

Rolf Arvidsson, »Per Hallström och Sigbjörn Obstfelder«, i Svensk litteraturtidskrift, häfte 4 1956, s. 179–188.

Reidar Ekner, i En sällsam gemenskap (1967).

Alf Kjellén, i Flanören och hans storstadsvärld (1985), s. 160–171.

Lars Nylander, »Sigbjørn Obstfelder: Prosadikten mellan mystik och ord«, i Prosadikt och modernitet (1990), s. 306–351.

Ernst Brunner, »”En krets var dragen kring dessa ting” Södergran och Obstfelder — två naturformer reducerade som hos Munch«, i Parnass, nr 2 1995, s. 28–34.

Reidar Ekner, »Ett hundraårsminne«, i Uppsala Nya Tidning 29/10 1993.

Reidar Ekner, »Sigbjørn Obstfelder — en nyläsning«, i Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri häfte 3, årgång 70 (1994), s. 201–216.

Recensioner på svenska av verk av Sigbjørn Obstfelder

[recension av Korset. En Kjærlighedshistorie], Aftonbladet 24/11 1896.

S.S-n., [recension av Korset. En Kjærlighedshistorie], Stockholms Dagblad 14/12 1896.

David Sprengel, [recension av En Præsts Dagbog], Svenska Dagbladet 4/10 1900.

F.V., [recension av En Præsts Dagbog], Aftonbladet 18/10 1900.

-n., [recension av En Præsts Dagbog], Stockholms Dagblad 15/11 1900.

Jan Mårtenson, [recension av Här är så underligt], NT-ÖD 8/8 1975.

Mats Hörmark, [recension av Här är så underligt], Nerikes Allehanda 13/8 1975.

Evald Palmlund, [recension av Här är så underligt], SDS 19/8 1975.

Magnus Florin, [recension av Här är så underligt], VästerbF 26/8 1975.

Lasse Söderberg, [recension av Här är så underligt], Arbt 8/11 1975.

Anders Sjöbohm, [recension av Här är så underligt], GT 5/12 1975.