Bibliografi: Gabriel Finne
Av Gabriel Finne i bokform
Filosofen. Fortælling (Bergen 1889).
Doktor Wangs børn. Fortælling (Kjøbenhavn 1890).
Ny utgåva (under titeln Doktor Wangs barn) Bergen 1971 med förord av Willy Dahl.
Unge syndere. Småfortællinger (Christiania og Kjøbenhavn 1890).
Innehåller »I hasselskogen«, »Hansine«, »Bolette Strøm«, »I huldrens favn« och »Gerhard«.
»Bolette Strøm« och »Gerhard« finns tryckta i Menneskenes børn ([København] 1978).
To damer. Fortælling (København 1891).
Ny utgåva Oslo 1925.
Uglen. Skuespil i én akt (København 1893).
Konny. Skuespil i tre akter (Kjøbenhavn 1895).
Rachel. Fortælling (Kjøbenhavn 1895).
I afgrunden. Fortælling (Kristiania 1898).
Ny utgåva Oslo 1993 med efterord av Halvor Fosli.
Skönlitterära verk av Gabriel Finne i tidskrifter och tidningar
»En tvivler«,
i Bergensposten 24/6 1885, samt ytterligare ett nummer.
»Lastens vei«,
i
Ny Jord (1889), s. 449–463.
Senare tryckt under titeln »Hansine« i Unge syndere.
[»I hasselskogen« och »Bolette Strøm« ska ha varit tryckta innan
de trycktes i boken Unge syndere, och bör då ha tryckts i
någon tidning eller tidskrift under 1889–1890.]
»Før afskeden«,
i
Samtiden, årgång 4 (1893), s. 257–270.
En enaktspjäs.
»Emanuel Daah«,
i Samtiden, årgång 6 (1895), s. 212–237.
»Melankolikeren«,
i Tidssignaler, nummer 28, 17/8 1895, s. 442–444.
»Et Digt«,
i
Verdens Gang nr 5 1897.
Dikten »Sancho min hund«.
Jfr »Ogsaa et Digt« i nr 6.
[dikten »På menneskens træ«],
i
Lys 1897 [oklart vad detta är för en skrift].
Omtryckt under titeln »Digt« i Ringeren 1899, s. 441.
Även återgiven i Nærup 1905 och Foss 1922.
»Det nye år«,
i
Kritikken 7/1 1899.
En dikt.
»Naar kjærlighed dør«,
i
Kritikken 27/5 och 3/6 1899.
En enaktspjäs.
»[til Bjørnson]«.
En dikt. Oklart var den finns tryckt.
»Lex regis voluntas«.
En dikt. Oklart var den trycktes först.
Återgiven i Foss 1922.
Urval av tidskrifts- och tidningsartiklar av Gabriel Finne
[referat av Herman Bangs bok Den sidste dansker],
København 13/8 1889.
»Kolbotten«,
i
Freie Bühne für modernes Leben, 1 Jahrg. (Berlin 1890), s. 825f.
På tyska.
[Recension av Arne Dybfests Blandt anarkister],
i Bergensposten 1890.
»Det nye Element i Literaturen«,
i
Norske Intelligenssedler 14 och 15/10 1890.
Ur ett föredrag som Finne höll den 11/10 1890 i Studentersamfundet i Kristiania.
Händelsen refererades även i Dagbladet.
Utdrag ur föredraget finns återgivet i
Sigurd Aage Aarnes (red.),
Norsk litteraturkritikk fra Tullin til A. H. Winsnes: En antologi (1970), s. 160–163.
[till Georg Brandes],
i København 25/10 1891.
»Cammermeyers Forlag og ‹Unge Syndere›«,
i Verdens Gang nr 314 1892.
[Recension av Just Frøchens (under pseudonymen Arnoldus Krohn utgivna) Naso],
i Verdens Gang nr 235 1893.
[?],
i Dagbladet nr 108 1894.
[?],
i Dagbladet nr 124 1894.
»Krag og Ibsen«,
i
Politiken, 1894 [Danmark].
På svenska i Nya Pressen, nr 323, 27/11 1894 [Finland].
»Fra en Sygesal«,
i Morgenbladet 12/7 1896.
»Hvetebrødsdager«,
i Verdens gang nr 203, 207 och 222 1896.
»[?]«,
i Menneskevennen 6/7 189[?].
»Fra Berlins Fængsler«,
i Morgenbladet 11/8 189[?].
[en artikel om Hans Sophus Kaarsberg],
i någon Bergenstidning i mars[?] 1897.
Av Gabriel Finne i utländska översättningar
»Bolette«,
i
Freie Bühne für modernes Leben, 2 Jahrg. (Berlin 1891),
s. 619–622, 646–651, 677–680.
Tysk översättning av »Bolette Strøm«.
Översättare: Rosa Blumenreich.
[Det verkar som om en tysk översättning av To damer
utkom under titeln Zwei Damen.]
Die Eule. Schauspiel in einem Akt (München [1893]).
Tysk översättning av Uglen.
Översättare: Ernst Brausewetter.
»Die Kinder des Doktor Wang. Roman«,
i
Neue deutsche Rundschau, 5 Jahrg. (Berlin 1894),
s. 321–331, 433–445, 545–573, 657–673 och 761–775.
Tysk översättning av Doktor Wangs børn.
Die Kinder des Doktor Wang. Roman (Berlin 1894).
Tysk översättning av Doktor Wangs børn.
[Enligt en notis i den norska utgåvan av Rachel (1895)
skulle den även utkomma i en tysk översättning av Maria von Borch.
Det är dock tveksamt om det verkligen kom ut någon sådan.]
»Gerhard«,
i
Moderní Revue I (1895), s. 62–69.
Tjeckisk översättning av »Gerhard«.
Översättare: Hugo Kosterka.
»Im Haselnuszwäldchen«,
i
Nordische Meisternovellen (Berlin 1896), s. 335–349.
Tysk översättning av »I hasselskogen«.
Översättare: (troligen) Ernst Brausewetter.
Sova. Drama y jednom dějství (Praze 1896).
Tjeckisk översättning av Uglen.
Översättare: Hugo Kosterka.
»V lískovém háji«,
i
Moderní Revue IX (1899), s. 42–44, 70–75.
Tjeckisk översättning av »I hasselskogen«.
Översättare: Hugo Kosterka.
Mladí hříšníci (Praze 1907).
Tjeckisk översättning av Unge syndere.
Översättare: Hugo Kosterka.
»I avgrunden«, »Emanuel Daah«, »Melankolikern« och »På människoträdet«,
i
Hesperos Volym 3 (2011).
Svenska översättningar.
»Filosofen« och »I huldrans famn«,
i
Hesperos Volym 6 (2011).
Svenska översättningar.
»Ugglan«, »Före avskedet« och »När kärlek dör«,
i
Hesperos Volym 8 (2011).
Svenska översättningar.
Översättningar av Gabriel Finne
En översättning i Gustaf af Geijerstams Udvalgte noveller (1899).
Om Gabriel Finne
Hjalmar Christensen,
»Gabriel Finne«,
i Unge nordmænd (1893), s. 143–164.
[anonym],
»Gabriel Finne«,
i Revuen nr 6, 9/2 1895.
Carl Nærup,
[Om Gabriel Finne],
i Kringsjaa band 7 1896.
Ernst Brausewetter,
»Gabriel Finne«,
i Nordische Meisternovellen (Berlin 1896), s. 329–333.
Carl Nærup,
»Gabriel Finne«,
i Skildringer og Stemninger fra den yngre Litteratur (1897), s. 115–141.
Richard Constant Boer,
»Gabriel Finne«,
i De Gids, Jaargang 1898, Derde deel, s. 57–80.
Lars Holst (»L.H.«),
[nekrolog],
Dagbladet nr 198 1899 [Norge].
[nekrolog],
Verdens Gang nr 197 1899 [Norge].
A. Gotaas,
»Gabriel Finne«,
i Menneskevennen, nr 27, 6/7 1899.
»Gabriel Finne †«,
i Svenska Dagbladet, 6/7 1899.
»Afliden norsk författare«,
i Aftonposten, nr 128, 7/7 1899 [Finland].
Vilhelm Tvedt [»V. T.«],
i Kritikken, nr 28–29, 8/7 1899.
»Dödsfall«,
Nya Pressen, nr 123, 9/7 1899 [Finland].
»Dödsfall«,
Åbo Underrättelser, nr 184, 11/7 1899 [Finland].
Sven Moren,
i Breidablikk nr 34, 1899.
Hver 8 dag, 1898/99, s. 671.
Thomas P. Krag,
»Gabriel Finne«,
i Illustreret Tidende nr 42, 40 Bind (1899), s. 695.
Ella Finne,
»Gabriel Finne«,
i Die Kritik, nr 180, Band XIV (1899).
Carl Nærup,
»Gabriel Finne«,
i Norsk kalender (1900), s. 68.
Nils Collett Vogt,
»Gabriel Finne«,
i
Samtiden, ellevte aargang (1900), 337–339.
En minnesdikt.
Carl Nærup,
»Gabriel Finne«,
i Illustreret Norsk Litteraturhistorie. Siste tidsrum 1890–1904 (1905), s. 155–165.
»Gabriel Finne«,
i Studenterne fra 1886 (1911).
Hans Sophus Kaarsberg,
i Memoirer (1921), s. 227–231.
Kåre Foss,
»Tavaststjerna og Gabriel Finne«,
i Edda, XIV (1921), s. 133–137.
Kåre Foss,
Gabriel Finne i lys av sin samtid (1922).
Håkon Meyer (»H.M.«),
[Anmälan av Kåre Foss Gabriel Finne i lys av sin samtid],
i Social-Demokraten nr 150 1922 [Norge].
Nils Collett Vogt,
i Fra gutt til mann (1932), s. 312–316.
Karl Ekman,
i Jean Sibelius. En konstnärs liv och personlighet (1935), s. 84f.
Johan Borgen,
»Krast og forfinet«,
i Dagbladet nr 149, 1955 [Norge].
Willy Dahl,
förord i Finnes Doktor Wangs barn (1971).
Petter Larsen,
»Gabriel Finne, en forfatterskjebne«,
i Fra Sandemose til Scherfig (Oslo 1972), s. 128–138.
Helge Gullberg,
»Norska författare skriver till en tysk översättare«,
i Edda, häfte 5 1973, s. 287–300.
Paal-Helge Haugen,
»Familien som eksersisplass. Gabriel Finne og Dr. Wangs barn«,
i Forfatternes litteraturhistorie, bind 1 (Oslo 1980).
Halvor Fosli,
»”Alkoholistens og lediggjængerens sædvanlige helvede”. Gabriel Finne som dekadansediktar!«,
efterord i Finnes
I afgrunden (1993), s. 80–112.
Omtryckt under titeln »”Den ulykkelige tviler”. Gabriel Finne som dekadansediktar«
i Foslis Ute på prøve. Artiklar og tekster 1988–1995 (1996), s. 53–71.
Kurt Olav Selås,
Ja, – ovenfor er der kun det tomme rum, og under mig er graven. Dekadanseproblematikken i Arne Dybfests og Gabriel Finnes forfatterskap på bakgrunn av en analyse av Ira og I Afgrunden (Oslo 1998) [diss.].
Heidi Björkman Taule,
Logrende drifter, uforståelige sfinkser og nedbrutte menn. Gabriel Finnes Unge syndere (1890) og To damer (1891) studert i et dekadanseperspektiv (Bergen 2008) [diss.].
Recensioner av verk av Gabriel Finne
[anonym],
»Filosofen«,
i Verdens Gang nr 136, 12/6 1889 [Norge].
Kristofer Randers,
»Litteraturbref från Norge«,
i
Ny Svensk Tidskrift 1889, s. 516.
I förbigående avfärdas
Filosofen kort:
»Ett proverb af
Bendix Lange, kalladt På tremandshånd, hvilket har åtnjutit äran
att bilfva uppfördt på Kristiania teater, är en mycket obetydlig
»bohême»-produkt, lika rå i tankegång, karaktärsteckning och språk
— men likväl i alla dessa hänseenden nobel och fin i jämförelse
med en ung bergensisk författares, Gabriel Finnes, berättelse Filosofen,
ett obegripligt nonsens, i fråga om hvilket man blott kan förundra
sig öfver att det kunnat finna en förläggare.«
Alexander Kielland,
[recension av Filosofen],
Stavanger Avis 1889.
Bredo Morgenstierne,
[Recension av Doktor Wangs Børn],
i Aftenposten nr 294 1890 [Norge].
[anonym],
[Recension av Doktor Wangs Børn],
i Dagbladet nr 124 1890 [Norge]
Vilhelmine Ullmann (»M.D.«),
[Recension av Doktor Wangs Børn],
i Nylænde nr 24 1890 [Norge].
Johan Daniel Irgens Hansen,
[Recension av Doktor Wangs Børn],
i Samtiden 1890, s. 282ff.
[anonym],
»Doktor Wangs Børn«,
i Verdens Gang nr 89 1890 [Norge].
[anonym],
[Recension av Unge Syndere],
i Aftenposten nr 265 1891 [Norge].
Georg Brandes,
»Unge Syndere«,
i Verdens Gang nr 126 1891 [Norge].
[anonym],
[Om Unge Syndere],
i Aftenposten nr 351 1891 [Norge].
»red.«,
[Om Unge Syndere],
i Dagbladet nr 163, 164 1891 [Norge].
»red.«,
[Om Unge Syndere],
i Dagbladet nr 171 1891 [Norge].
[Om
Unge syndere],
i
Svenska Dagbladet 25/5, 28/5 och 2/6 1891.
Tre artiklar som följer uppståndelsen i norsk och dansk press kring förlagets indragning av boken.
»Unga syndare«,
i
Åbo Tidning, nr 142, 29/5 1891 [Finland].
Om indragningen av Unge syndare.
»Den senaste skandinaviska författare-„skandalen“.«
i
Hufvudstadsbladet, 31/5 1891 [Finland].
Om indragningen av Unge syndare.
[anonym],
[Recension av To Damer],
i Aftenposten nr 811 1891 [Norge].
Peter M.G. Rosenkrantz Johnsen (»R.J.«),
[Recension av To Damer],
i Dagbladet nr 367 1891 [Norge].
[anonym],
»To Damer«,
i Verdens Gang nr 273 1891 [Norge].
[Recension av To damer],
i Sydsvenska Dagbladet Snällposten 11/12 1891.
[anonym],
»Uglen«,
i Verdens Gang nr 107 1893 [Norge].
Christopher Brinchmann (»C.B.«),
[Recension av Uglen],
i Dagbladet nr 135, 13/5 1893 [Norge].
[Recension av Uglen],
Bergensposten 5/6 1893 [Norge].
Hjalmar Christensen,
[Recension av Uglen],
i Morgenbladet 8/6 1893 [Norge].
Erik Lie,
[Om Uglen],
i Dagbladet nr 85 1894 [Norge].
Nils Kjær (»N.K.«),
[Recension av Rachel],
i Dagbladet nr 168 1895 [Norge].
[anonym],
[Recension av Konny],
i Aftenposten nr 832 1895 [Norge].
Lars Holst (»L.H.«),
[Recension av I Afgrunden],
i Dagbladet nr 371 1898 [Norge].
Kristofer Randers (»K.R.«),
[Recension av I Afgrunden],
i Aftenposten nr 957 1898 [Norge].
Carl Nærup (»C.N.«),
»I Afgrunden«,
i Verdens Gang nr 342 1898 [Norge].
Teaterrecensioner av verk av Gabriel Finne
• En uppsättning av Ugglan på Vasateatern i Stockholm 7 (eller 8)–20/9 1895:
[Uppfördes 14 gånger.]
Georg Nordensvan (»G-g N.«),
Aftonbladet 9/9 1895.
V. Sjöberg (»V.S.«),
Dagens Nyheter 9/9 1895.
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 9/9 1895.
Arvid Axelsson (»-x-n.«),
Nya Dagligt Allehanda 9/9 1895.
Post- och Inrikes Tidningar 9/9 1895.
Social-Demokraten 9/9 och 12/9 1895.
Claes Lundin (»C.L.«),
Stockholms Dagblad 9/9 1895.
A. Lindkvist (»Lkt.«),
Stockholms-Tidningen 9/9 1895.
L.L.,
Svenska Dagbladet 9/9 1895.
Vårt Land 9/9 1895.
Göteborgs-Posten 10/9 1895.
Anna Branting (»René«),
Stockholms-Tidningen 13/9 1895.
Hufvudstadsbladet, nr 248, 13/9 1895 [Finland].
Efter Dagens Nyheter.
Nya Pressen, nr 247, 13/9 1895 [Finland].
Efter Stockholms-Tidningen.
»Bref från Stockholm«,
Nya Pressen, nr 294, 30/10 1895 [Finland].
• En uppsättning av Før afskeden på Karl Johan-teatret i Kristiania 1895:
Kristofer Randers (»K.R.«),
Aftenposten nr 579 1895 [Norge].
[anon.],
Dagbladet nr 268 1895 [Norge].
Fernanda Nissen (»F.«),
Social-Demokraten nr 218 1895 [Norge].
Aftonbladet 21/9 1895.
Efter Verdens Gang.
Stockholms Dagblad 24/9 1895.
• En uppsättning av Uglen på Dagmarteatret i Köpenhamn 1895:
[Stycket uppfördes den 3, 5, 8, 10, 12, 16, 18 och 21/11, samt den 4, 8 och 12/12 1895.]
Vårt Land 5/11 1895.
Efter Dannebrog.
Svenska Dagbladet 6/11 1895.
• En uppsättning av Sova (Uglen) på Intimní volné jeviště i Prag 1896:
[Premiär 27/6 1896?]
K.,
i Rozhledy 5 (1896), s. 664–665.
• En uppsättning av Ugglan på Svenska teatern i Helsingfors 1896:
[Premiär 25/11 1896. Svensk översättning av Robert von Holten.]
Alexander Slotte (»Se.«),
Hufvudstadsbladet, nr 323, 26/11 1896.
En uppföljande artikel är tryckt 29/11.
J. N. Reuter (»—r.«),
»Ett besök. Ugglan«
Nya Pressen, nr 323, 26/11 1896.
Hufvudstadsbladet, nr 326, 29/11 1896.
Gråsten,
Finsk Tidskrift, januarihäftet 1897.
• En uppsättning av Die Eule (Uglen) på Residenz-Theater i Berlin 1898:
[Spelades åtminstone 27/3 1898.]
Rudolf Steiner,
i Magazin für Literatur Nr. 14, 67. Jg. (1898).
• En uppsättning av Sýček (Uglen) på Národní divadlo i Prag 1898–1899:
[Premiär 21/12 1898.]
K. K.,
i Moderní Revue IX (1899), s. 126.
K.,
i Rozhledy 8 (1899) s. 375–377.
František Xaver Šalda [»F. X. S.«],
i Lumír 27 (1899), s. 151–152.
• En uppsättning av Uglen på Nationaltheatret i Kristiania 1900:
[Premiär 21/11 1900.]
Kristofer Randers (»K.R.«),
Aftenposten nr 843, 845, 850 1900 [Norge].
Ole Worm,
Dagbladet nr 329 1900 [Norge].
Fernanda Nissen (»F.«),
Social-Demokraten nr 270 1900 [Norge].
Sigurd Bødtker (»S.B.«),
Verdens Gang nr 295 1900 [Norge].
• En uppsättning av Uglen på Den Nationale Scene i Bergen 1911:
[Premiär 26/9 1911.]
[anonym],
Gula Tidend nr 148, 27/9 1911.
